Har haft ett tidsmål på halvmarathon sen den dagen jag började med löpning, och som jag fortfarande inte lyckats utplåna från jordens yta. Brukar sätta upp två måltider inför ett lopp, ett som jag vill under som känns åtråvärt och ett som jag lär under för att känna "ja okej, så dålig gick det ändå inte". Och alla mina halvmaror jag sprungit har det åtråvärda målet varit under 1:15.

Tänkte dra igenom en snabbsummering om vad som har gått åt pipsvängen på dom "asfalts-halvmarorna" jag sprungit. Förhoppningarna är att jag kanske kan bli lite klokare av en tillbakablick, och kan lyckas ta mig under den förbaskade tiden nästa gång. 

Säterhalvmarathon April 2015 (1:19:10)  

Min första asfalts halvmara, sprang i på tok för tunna skor så mina vader vart rätt förstörda under loppet. Efter ungefär halva loppet låg jag i rygg på ettan och tvåan (som hade sluttid runt 1:15) och sen var det dax och vända efter 12km . Det blåste motvind på tillbacka vägen på Säters öppna bana så 7000 sjömän hade blivit sjösjuka och att få dom vindarna i trynet, det dödade mig totalt. Skulle jag varit Ulf Lundell år 1982 hade nog monsterhiten jag knåpat ihop, gått något i stil med ”Jag trivs inte ett skit i öppna landskap”. 

Anledning till misslyckande: Vind, junior och för tunna dojjor.

Göteborgsvarvet (Clownvarvet) Maj 2015 (1:17:36) 

Besitter ni clownfobi ska ni nog hoppa över att läsa detta här loppet. 

Fick en sen förfrågan att ta över ens startplats och startade i andra startled. Hade en clown i ryggen som jag försökte skaka av mig på alla möjliga vis. Men när jag till sist gav upp orka inte bry mig om honom och tänkte springa med han. Så lyckas han råka sparka till en av mina fötter så jag slog ihop vaderna så det högg till i ena vaden, vart stum i den som en tegelsten med milen kvar och lyckades inte hålla fart.  Sprang även om löpare under hela loppet så tvingades hålla yttervarv så hade ungefär 300 meter för långt på klockan. Clownens sluttid runt 1:15. När jag kollade upp det efteråt och såg att han sprang för välgörenhet och samlade in pengar för clowner utan gränser, så lättade min ilska mot honom. Men kommer dock alltid förknippa Göteborgsvarvet med clowner dock.

Anledning till misslyckande: En clown

Säterhalvmarathon April 2016 (1:16:10)

Låg på perfekt tempo (ca 3:30) bakom två ryggar med 9km kvar, så här hade jag verkligen förutsättningar att klara det. För kände mig riktigt pigg, troligtvis lite för pigg. För då stiger nog hybrisen mig över huvudet och jag drar upp tempot och springer ifrån dem två. Dock stumma benen givetvis helt och hållet på mig och jag fick än en gång se tiden rinna över 1:15. (dom andra två springer in runt 1:15 så klart)

Anledning till misslyckande: Hybris

Naples Daily News Halfmarathon Januari 2017 (1:15:58)

Tränande väl egentligen bara en riktigt en träningsmånad inför det, fick förfrågan att åka dit och springa en månad innan loppet därav orsaken. Hade väl inte ett riktigt möjlighet att få något ”asfaltspass" så mina vader höll tyvärr bara ett mil. Sprang ilag med en som höll bra tempo på 3:30 sen slog han av och jag fick och försöka hålla tempot själv. Vilket gjorde att jag hade en rejäl dipp någonstans i mitten på loppet när inte vaderna höll.

Anledning till misslyckande: Dåliga ”asfaltsvader”

Säterhalvmarathon Maj 2017 (1:15:11)

Och min senaste som jag sprang nu i helgen och som var irriterande nära som blir lite mer ingående summering av. 

Sprang ensam men hade två kvartsmarathon-löpare (trodde jag) 60 meter framför mig som jag höll samma tempo som mig. Trodde båda skulle vända efter ca 7 km, tji fick jag! En fortsatte, så det var alltså en halvmaralöpare (sluttid 1:13:30). Skulle givetvis varit där och legat som ett plåster i ryggen från start och fått lite draghjälp, kände direkt att jag aldrig skulle orka jaga ikapp och eventuellt spränga mig. Om det nu hade blivit en bättre sluttid om jag legat i rygg från start låter vi vara osagt, i och med att det likväl kunnat blivit totalstopp i mitt maskineri. Fick dock springa typ hela loppet och se han framför mig på alla långa raksträckor som Säter har att erbjuda. 

Trodde ett tag att jag skulle kunna fixa det den här dagen när snittet på klockan står på 3:32 och det inte var många kilometer kvar. . Låg runt 3:35-3:38 tempo och bara böna och bad att klockan inte skulle slå över till 3:34 i snitt. Men visste även att banan var minst 100 meter längre än 21,1 enligt klockan, från erfarenheter från tidigare år och benen var inte så himla fräscha för att höja tempot . Och rätt hade jag, 120 meter längre var den. Slog ett getöga på klockan när upploppet närma sig och på klockan såg jag vad Peter Jöback sjöng till Kristina "guldet blev till sand”. Detta är min totalt sett bästa halvmarathon till genomförande och jämnast tempo. Hade dock håll sista 5 kilometerna där det nog gled mig ur händerna

Anledning till misslyckande: 12 vidriga sekunder

Vad kom jag fram till?

Har ju faktiskt slagit personbästa på alla mina halvmarathon, vilket jag inte reflekterat till förut. Jag har bara sprungit tidiga halvmaror, delvis för att det har strulat med skador och sjukdom dom två åren jag hållit på med löpning från Augusti och framåt. Ingen av dessa halvmaror är snabba banor om man bortser från Naples, vilket är en otroligt snabb bana med endast 20 höjdmeter men där benen inte var nog tränade för att hålla hela vägen.

Den stora frågan är om jag kommer bli glad om/när jag passerar mållinjen på 1:14:59? Det känns inte som om att jag kommer hoppa av glädje, tror att jag mest kommer känna en lättnad av att få det överstökat. Och direkt sätta upp ett nytt mål som jag kommer kämpa likadant emot. Det är dock min största drivkraft i att utvecklas, att jag aldrig känner mig riktigt nöjd där jag är. 

Hur som haver barnen kär, nästa gång ska dessa 12 sekunder bort!

Fridens Liljor / Jesper

skriven av
portrait

Jesper Lundberg

Målare från Äppelbo


Klubb: Hunflens Löparsällskap

Mina discipliner
10 km Traillöpning bergslöpning Halvmaraton Maraton

Fler bloggar