Vad gör man när motivationen försvinner?

Ibland och oftast flyter träningen på bra och det går av bara farten. Man har sina rutiner och springer sina kilometrar. 
Jag har tränat ganska ofokuserat den senaste tiden. Eftersom jag var skadad under en period i somras ville jag inte planera in några större lopp eller sätta några specifika mål. Jag var rätt trött på att ha ont och besvär med det ena och det andra så jag hade i princip bara att bli hel som största mål. 
Jag har tappat lite fart och inte fått så mycket struktur på träningen vad gäller intervaller och annan fartträning. Däremot har jag kört mycket mängd och "bara sprungit". 
När jag var ute och sprang igår och funderade på vad jag ville ha ut av min träning kändes det nästan helt meningslöst. Jag bara springer och springer men till ingen nytta. Jag har inga tydliga mål och jag vet inte riktigt vad jag vill, jag älskar att tävla men är just nu inte särskilt snabb på någon distans. 
Frågan är om det ens är viktigt? Egentligen inte men det är ändå en del av det som driver mig, att bli snabbare och att få tävla mot andra duktiga löpare. Ett annat mål är ju att bara må bra och ha en frisk kropp tack vare löpningen men då är frågan om all den tid jag faktiskt lägger på träningen är nödvändig. Om målet bara är att må bra alltså. Då behöver jag ju inte ens vara ute och springa.

Jag kan drömma om hur jag vill att min löpning ska utvecklas. Jag hade gärna velat att löpningen var en del av mitt jobb och att jag kunde leva på min stora passion. Men så lätt är det inte och trots mycket slit går det inte alltid vägen och jag ställer mig än en gång frågan om det ens är värt att försöka. Just nu känns det som jag trampar på samma ställe i en liten uppförsbacke.

Hur gör ni när ni behöver motivation och det känns slitigt?

skriven av
portrait

Sofie Nelsson

Kommunikatör och löpcoach från Karlstad

Åldersgrupp: 30
Klubb: Terrible tuesdays
Coach: Är min egen tränare.

Mina discipliner
Friidrott Maraton 10 km Halvmaraton Traillöpning

Fler bloggar