Ett viktigt ämne ;)

Jag tänkte prata om något viktigt, ja nu blir det lite ordvitsigt, nämligen vikten. Hur många har någon gång reflekterat över sin vikt i något sammanhang? De allra flesta skulle jag tro. Det finns ju lite "riktlinjer" att förhålla sig till och såklart är det inte bra för hälsan att bära på för många kilon. Men det där vet vi ju redan. Dock är det kanske inte lika vanligt att man funderar på om man väger för LITE. När det kommer till löpning är det ofta ett hett ämne att diskutera hur mycket vikten gör för prestationen. Exempelvis finns olika uträkningar du kan göra för att se hur mycket tid du kan "spara" på ett lopp genom att väga si eller så mycket. Jag erkänner att även jag sneglat på sådana siffror eller jämfört mig med andra löpare. Ofta kan jag till och med känna mig "stor" i jämförelse med vissa män som står på startlinjen. Det är jag såklart inte men ändå... Hur kan man bli så fixerad vid vikten? Nu ska jag berätta om mitt lilla uppvaknande när det kommer till just detta (Och detta är min egen studie så man får tolka fritt). I alla fall, jag har vägt ungefär samma åtminstone de senaste tio åren. Har fungerat bra och jag tycker att jag har mått bra men jag har ju alltid tänkt på vikten och vad jag stoppar i mig. Dels för att jag tycker det är intressant med mat och hälsa och jag gillar att ge min kropp bra energi. Dock kan det ibland bli för lite mat i förhållande till vad jag faktiskt gör av med sett till min träningsmängd. Att äta för lite har ju vissa nackdelar och får man inte i sig tillräckligt kan de leda till både ökad skaderisk och andra komplikationer för kroppen och det vill jag ju inte.

Så för ca ett år sedan bestämde jag att jag skulle öka i vikt en aning. Jag hade precis sprungit Barcelona marathon på tiden 2:54 och jag var nöjd! Jag kände väl inte att loppet var det enklaste jag genomfört och efteråt hade jag lite känningar både här och var och resterande del av säsongen blev det inte så mycket med. Jag missade flera lopp och en del träning. Först framåt hösten var jag på gång igen. Jag bestämde mig för att springa marathon i Barcelona igen men denna gång kände jag mig inte lika "redo" även om jag tränat mycket. jag kände mig stor och tung och jag hade baserat träningen  mer på känsla till skillnad från året innan. Så min inställning till loppet var att jag kör på så länge det känns bra. Blir det tufft ja då får jag väl sakta ner, det är inte mer med det. Jag startade Barcelona marathon 2018, ca TRE kilo tyngre och gick i mål SJU minuter snabbare med tiden 2:47:43. Min slutsats är- vikten är viktig! Eller vad säger ni?

skriven av
portrait

Sofie Nelsson

Kommunikatör och löpcoach från Karlstad

Åldersgrupp: 30
Klubb: Terrible tuesdays
Coach: Är min egen tränare.

Mina discipliner
Friidrott Maraton 10 km Halvmaraton Traillöpning

Fler bloggar